Jag vill, jag kan, jag ska PUNKT!
Kunde inte sova riktigt än.. hehe. Så tänkte skriva av mig lite om gymnasium/skolan.
Jag ska berätta för er hur det går för mig i skolan.. Jag är inte alls nöjd med det jag håller på med. Jag går till skolan, men bara för att hänga med kompisar typ? Jag är med på lektionerna men sitter bara och pratar och håller på och larvar mig istället för att ta tag i skolan. När det kommer till skolan ger jag upp ganska lätt och snabbt faktiskt. Fattar jag inget av det lärarna säger så är det "ni är dumma i huvet, idioter..." lite så. Och när jag tänker efter så är det JAG som är idioten här. Jag ger inte hundra procent i skolan, jag öppnar inte mina ögon eller öron hundra procent heller. Jag har helt enkelt stängt av mig själv. Det är sååååklart att jag vill komma in på gymnasium och att jag vill plugga vidare till det jag vill bli, d där är lixom inge snack om saken! Men jag har inte själva "orken" att ta mig upp dit.
När jag väl har, aa vi säger matte boken framför mig, så öppnar jag inte ens den för jag vet att jag "kan inte, fattar inte" Men jag har inte ens försökt? Jag har inte tagit den chansen, istället har sprungit runt i klassen eller bara babblat hela skoldagen. Och det stör mig så fucking mycket nu när jag tänker efter.. Vad håller jag på med? Jag tar inte skolan på allvar. Och det är faktiskt läskigt. Det här handlar om min framtid, mitt liv! Vill jag kasta bosrt mitt liv bara sådär bara för att jag inte orkar jobba på lektionerna när jag inte ens har gett de ett försök? VERKLIGEN INTE! Nu jävlar ska jag ta tag i saker och ting istället för att sitta och tycka synd om sig själv och gnälla över att allt är så tråkigt och jobbigt. Härdanefter ska jag lyssna, koncentrera mig och FÖRSÖKA att få mig upp till toppen och bara vara så galet stolt över mig själv! Jag vill, jag kan & jag ska!
Jag ska berätta för er hur det går för mig i skolan.. Jag är inte alls nöjd med det jag håller på med. Jag går till skolan, men bara för att hänga med kompisar typ? Jag är med på lektionerna men sitter bara och pratar och håller på och larvar mig istället för att ta tag i skolan. När det kommer till skolan ger jag upp ganska lätt och snabbt faktiskt. Fattar jag inget av det lärarna säger så är det "ni är dumma i huvet, idioter..." lite så. Och när jag tänker efter så är det JAG som är idioten här. Jag ger inte hundra procent i skolan, jag öppnar inte mina ögon eller öron hundra procent heller. Jag har helt enkelt stängt av mig själv. Det är sååååklart att jag vill komma in på gymnasium och att jag vill plugga vidare till det jag vill bli, d där är lixom inge snack om saken! Men jag har inte själva "orken" att ta mig upp dit.
När jag väl har, aa vi säger matte boken framför mig, så öppnar jag inte ens den för jag vet att jag "kan inte, fattar inte" Men jag har inte ens försökt? Jag har inte tagit den chansen, istället har sprungit runt i klassen eller bara babblat hela skoldagen. Och det stör mig så fucking mycket nu när jag tänker efter.. Vad håller jag på med? Jag tar inte skolan på allvar. Och det är faktiskt läskigt. Det här handlar om min framtid, mitt liv! Vill jag kasta bosrt mitt liv bara sådär bara för att jag inte orkar jobba på lektionerna när jag inte ens har gett de ett försök? VERKLIGEN INTE! Nu jävlar ska jag ta tag i saker och ting istället för att sitta och tycka synd om sig själv och gnälla över att allt är så tråkigt och jobbigt. Härdanefter ska jag lyssna, koncentrera mig och FÖRSÖKA att få mig upp till toppen och bara vara så galet stolt över mig själv! Jag vill, jag kan & jag ska!
Kommentarer
Trackback
